N:o 22 1 Juni. | Illustrerad Veckotidning för Söndagsskolan och Hemmet. Redaktör: J. B. GAUFFIN, Uppsala. | 22 årg. 1905 |
Apg. 1: 4-11.
Wi minnas från berättelsen om Kristi förklaring, att frälsaren då nått den fullkomning, att han utan död kunnat öfvergå till det himmelska och oförgängliga lifvet genom en himmelsfärd. Men vi minnas också, att han af kärlek till oss stannade kvar på jorden för att genom lidande och död blifva försoningen för våra och all världens synder, och att genom sin uppståndelse bära fram lif och oförgänglighet för oss. Nu först var hans verk här nere fulländadt, nu kunde han och nu ville han återtaga den härlighet, som han ägt hos Fadren, förrän denna världen var skapad, nu kunde han och nu ville han genom en himmelsfärd intaga sitt rum på Fadrens högra sida i himmelen. Från denna härlighet verkar han nu för att draga oss människor upp till sig. Han vill höja och lyfta oss upp ur synd och förnedring till ljus och frihet och lycka.
Men hans apostlar och alla hans lärjungar skulle jämväl de verka för samma höga och stora mål. Fördenskull hade Fadren gifvit löftet om Andens utgjutande öfver församlingen. Detta löftes uppfyllande skulle nu apostlarna förbida i Jerusalem. Då skulle de erhålla den kraft af höjden, som de behöfde för att eröfra världen åt Kristus och sätta den i rörelse på väg uppåt till Gud. Äfven vi få taga till oss Guds löfte och bedja om hans Helige Ande, på det att vi må kunna varda Herrens små tjänare och tjänarinnor. {170}Herrens första lärjungar trodde, att frälsaren efter uppståndelsen skulle upprätta det rike, han så många gånger talat med dem om under sitt jordelif. Men deras föreställningar om Guds rike voro ännu uppblandade med judisk villfarelse. Kristus skall nog en gång förvisso upprätta sitt rike på jorden, men därinne skall församlas icke blott troende judar, utan troende från alla folk och släkten och tungomål. Kristus tillhör nu icke blott Israel utan han tillhör alla folk. Han är nu allas vår frälsare. Det var ett sådant evangelium, en sådan frälsare, apostlarne skulle gå ut att förkunna i Jerusalem, Judeen, Samarien och sedan intill jordens ände. Alla människor skola höra frälsningens evangelium för att blifva i tillfälle att tro på Jesus till frälsning.
Och när han utvecklat för apostlarne, hvilken uppgift de skulle fylla i världen och omtalat för dem huru de skulle varda skickliggjorda för detta stora värf, då uppfor Herren Kristus till himlen i allas deras åsyn. Under det de böja sig ned i tillbedjan, lyftes han upp ifrån dem, i det han sträcker sina händer till välsignelse öfver den troende skaran. En ljus sky dö